När jag började jobba 1998 på dåtida Unisource Networks, ville jag in på skiftlistan som bemannades 24 timmar om dygnet, 7 dagar i veckan, 365 dagar om året. Uppdraget var, och är än idag, att övervaka olika kunders datanät, utföra analyser av felsituationer och om nödvändigt ringa och väcka/skicka ut fälttekniker för att kunna fixa felen så snart som möjligt.
När det ett knappt år senare blev en plats ledig i skiftlistan så började jag sexårig period i livet med arbete vid alla tider man kan tänka sig. Jul, nyår, påsk, midsommar och omväxlande dag, kvälls och nattskift. Men det passade mig ganska bra.
Jag har lätt att fastna ganska djupt för det som intresserar mig för tillfället och jag hann avverka både HIFI/bilstereo, akvarier, datorprogrammering, brygga vin, med mera och jobbade med övervakningen övrig tid.
När man jobbar utanför det som dagligt kallas kontorstid ska man se till att få så kallad OB-ersättning. OB är en förkortning för OBekväm arbetstid och endast på arbetsplatser där det finns kollektivavtal kan man räkna med att få ersättning för det. Hur stor ersättningen är beror på vilken bransch man jobbar i och mellan vilka tider man jobbar och om det är helg, jul eller vanlig vardagskväll.
Eftersom det är olika OB-ersättningar på olika arbetsplatser så är det inte så lätt att veta hur man ligger till jämfört med andra och det var väl inte något jag tänkte jättemycket på heller. Men att det inte blev många extra kronor på passet mellan 14:00-22:30 det märkte vi. Och inte på vardagnätterna heller. Men helgen var bättre.
Såhär i efterhand vet jag att OB-ersättningarna i telekombranschen är bland de lägre på marknaden. Varför då? Jo för att det är ganska få som jobbar skift i den branschen och därför svårt för facken att sätta trycket bakom i förhandlingarna. Hmm, det känns ju inget bra.
Men pengar är inte allt, faktiskt.
Jobbar man skift så vänder man på dygnet fram och tillbaka. Man går och lägger sig på morgonen, vaknar på eftermiddagen och det blir snurrigt värre i skallen när det fortfarande är samma dag trots att man sovit och solen skiner in genom sovrumsfönstret mitt i "natten".
Därför finns det regler i arbetstidslagen, som säger att man ska ha dygns och veckovila. Har man, igen, kollektivavtal, så brukar det också vara så att man har rätt till en kortare arbetsvecka om man jobbar skift.
Det behövs, för efter några nattveckor med rubbad sömn så behöver man ett break.
MEN...Tyvärr lever både arbetstidlagar, en hel del av våra kollektivavtal, samt stora delar av arbetsrätten kvar i en svunnen tid när det gäller skiftarbete. Förr jobbade arbetaren skift i fabriken och tjänstemannen gick hem från kontoret klockan 16.
Idag jobbar allt fler människor på kontor, fast utanför kontorstid.
Kreativa schemaläggningar som man får veta med kort varsel, beredskap, och jour gör att många tvingas till samma uppoffringar som den traditionella skiftarbetaren, men utan att ha samma skyddregler eller ersättningar för det!
För i de gamla, gamla domarna (från 40-50-talet, jag skojar inte, och de styr än idag vad som gäller!) från ArbetsDomstolen är att skiftlag avlöser varandra, ska vara lika många och göra samma typ av uppgifter. Suck...
Det är dags att reglerna för schemaläggning som innebär jobb på kvällar, nätter och helger ocskå blir erkända i svensk arbetsrätt. Det är nya tider som våra arbetsgivarorganisationer gärna säger, och då ska nya rättvisa regler gälla som är anpassade till hur arbetet ser ut idag, inte hur det var för 50 år sedan.
Här slutar dagens inlägg, men ämnet arbetstid fortsätter imorgon.
Då tänker jag såga split shift och berätta varför EU kan vara för magen.
//Björn
Passande låt: Night Work med Scissor Sisters
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar